Neapel – skönheten och döden
Titel: Neapel – skönheten och döden
Författare: Elisabeth Olin
Förlag: Laurella & Wallin förlag
Recensionsex: Ja, från förlaget
Format: Danskt band
Sidantal: 166
Läst på språk: Svenska (=originalspråket, förutom förord och sista kapitlet som är översatta)
Mitt betyg: 
Finns att köpa på: Adlibris, Bokia, Bokus, CDON
Man får följa med Elisabeth i Neapel och på Capri. Hon beskriver staden och sina favortiställen bland annat.
Min åsikt: Jag gillar boken. Det var kul att få läsa lite av hur Roberto Saviano skriver (han hade skrivit förordet).
Det jag gillar bäst med boken är att Elisabeth blandar rena gatubeskrivningar, historia, personligt upplevda händelser och anekdoter hon hört eller läst av någon annan. Hon blandar även komiska inslag, som när hon inte torkade håret efter träningen och receptionisterna blev förskräckta, med hemska inslag, som beskrivningen av att camorran kallblodigt mördade en yngling och hans mor på öppen gata.
Vad gäller språket är det det emellanåt nästan högtravande och poetiskt. Tyvärr har en del korrfel och missade ord slinkit förbi korrläsarens blick men det är överkomligt.
Boken har fått mig att både vilja besöka Neapel, det verkar vara en otroligt vacker stad, och samtidigt inte vilja besöka staden, hjälp om man gör något fel så att man får camorran efter sig.
Sammanfattningsvis kan jag säga att det är en bok som är väl värd att läsa och jag kan varmt rekommendera den!
Tack, Laurella & Wallin förlag, för ännu en underbar bok om Italien! 
